Dag 23

Planen för denna dag var alla olika stränder norr om LA. Dock somnade jag om efter mitt alarm, jag tror resandet börjar tära lite på mig..

När jag väl kom iväg hade jag en kort resa till Venice, och det var så härligt där! Första gången för mig vid Stilla havet, och jag hade aldrig sett såna stora vågor innan!
Det var folk som surfade på riktigt, inte lixom bara låg på brädan och chillade, utan stod upp och svängde i vågen, asså det var så häftigt, aldrig sett någon verkligen surfa på riktigt innan!! Alla personer som är i vattnet på bilderna har också en surfbräda, det var så många som surfade och det var så coolt!

Det var så fint och vågorna var så häftiga, och det måste ha varit sjukt lång-grunt för sanden följde med jättelångt ut efter varje våga (sista bilden), Aa det var så coolt!

Sedan gick jag en sväng på boardwalken i Venice som är ganska känd. Först var jag vid en del där det bara låg hus bredvid boardwalken. Ganska härligt att bo där kände jag. Sedan kom jag till butik och restaurang delen. Där kunde man bland annat gå till Green Doctor och få medicinsk marijuana för 40$, det gjorde jag inte. Man kunde också kolla på några killar som skatade riktigt amerikanskt, det gjorde jag däremot! Coolt. Jag fick också en bild på när vågorna som är väldigt stora slog emot några stenar nedanför stranden och hur det skvätte upp.
På första bilden är en av husen bredvid boardwalken med en liten plantering och ett litet vattenfall och texten "World's smallest front yard".

Sedan skulle jag åka vidare till Santa Monica för lunch, och här körde jag fel första gången. Gpsen ledde mig till McDobalds, men jag såg att Mcd hade en gratis parkering, så jag stängde av gpsen (jag var ju framme!) och skulle bara vända för att komma över på andra sidan gatan. På något sätt hamnade jag istället på Highway 1. Och fick köra många kilometer innan första avfart, och då kom jag till ett bostadsområde uppe i bergen med bara enkelriktade gator, så det tog ett litet tag innan jag var på banan igen, men det var fina hus att kolla på!

Jag åt sedan som planerat i Santa Monica. Jag hade tänkt att stanna där och kolla på pieren och så, men jag ville också åka till Malibu och klockan började ticka iväg, så jag körde direkt mot Malibu. Väl där hade jag inte kollat upp innan vilken strand som var bäst att åka till, så jag virrade runt som tusan, blev kissnödig och hamnade till slut på ett utomhus-köpcentrum med toaletter. Där fanns bara märkesbutiker och efter lite googlade visade der sig att jag var i Malibu Civic Center / Country Mart (förstod aldrig skillnaden). Det var tydligen ett kändistätt ställe pga alla märkesbutiker och självklart läget i Malibu eftersom många bor där. Men självklart såg inte jag någon kändis, tyvärr!
Jag googlade även reda på att jag ville åka till Surfrider Beach. Och jäklar! Där visade det sig vara förbjudet att bada eller simma, du fick bara vara i vattnet om du surfade. Så jag stannade rätt länge och bara imponerades av när alla människor surfade. Wow! Vågorna var minst lika häftiga här som i Venice. Och titta på alla husen på bergskanten, tänk vilken utsikt!

Jag körde alltså Pacific Coast Highway, eller Highway 1, mellan Santa Monica och Malibu, och vilka vyer!!! Så vackert. Ibland hade jag havet direkt bredvid bilen och en lodrät bergsida på andra sidan, ibland hade jag branta berg med hus utmed bergsväggarna stöttade av pelare och smala hus på andra sidan, som också stod på pelare fast i havet! Det var bland det finaste och bästa jag sett att åka på den vägen så jag är väldigt glad att jag hade en bil. Det blev inga foton eftersom jag körde, men det hade nog inte visat hur fint det var ändå.

Husen som stod på pelare direkt på stranden ut i vattnet blev jag väldigt imponerad av, och det visade sig sen av en slump att det är en sorts gated community fast på stranden och nästan alla husen ägs av riktiga stars. Så det förklarar ju lite ändå!

När jag kollat på surfarna ett tag i Malibu tog jag bilen uppför berget, mot Axl Roses mansion... Hade lyckats hitta adressen och ville åka dit när jag ändå var i närheten. Gubbfan hade ju dock träd och buskar för hela huset så jag såg absolut ingenting, men jag har i alla fall varit där!
Det var värt det ändå att åka dit, för återigen, VILKA VYER! Herregud vad det var underbart att köra på riktiga amerikanska slingriga döds-bergsvägar. Jag tog det väldigt lugnt och släppte förbi många sportbilar (kändisar???) som kom i världens fart, och verkligen tog in vad jag såg istället för att bara fokusera på att köra. Vägen var verkligen som på film, sjukt brant, sjukt slingrig, sjukt smal, inga räcken, och världens jäkla utsikt! En av de bättre sakerna denna resa faktiskt! Haha jag är kanske lättroad.
I efterhand är jag så besviken på bilderna, de visar inte alls hur brant det var, alla vackra detaljer eller vad jag såg på långt håll. Men ni får en bråkdel av vad jag fick se i alla fall!

Och såklart: grinden till Axls mansion och staketet runt tomten, tadaa!

Sista bilden är felfokuserad på vindrutan men det är en typ gångväg uppför backen till tomten..

Och efter detta fick jag spontant för mig att ta reda på var Gunilla Persson bor, eller bodde, hennes hus brann ju ner. Så efter lite läsande av amerikanska lokala tidningar på nätet hade jag lyckats få fram rätt gata, tack vare att det brunnit och medier rapporterade om detta, men utan hennes namn då. Så jag letade mig upp i Pasific Palisades och hittade 2 brandskadade hus, det låg ju ändå på vägen tillbaka!


Nu hade jag bara Santa Monica kvar, ville ju se den berömda pieren med karusellerna! Och jag hade hört att solnedgången över Santa Monica Mountains var fin, så det gjorde inget att klockan var rätt mycket. Bada hade jag ju inte tänkt göra ändå. Efter att ha kört tillbaka den vackra vägen letade jag parkering hur länge som helst och missade nästan solnedgången. Medan jag letade parkering såg jag någon form av professionell fotografering förresten! De stod framför en vit vägg, en grupp med smala tjejer i typ typiska "modemagasin-kläder", så det var nog något sådant.

Väl nere på stranden gick jag utmed boardwalken bort till pieren, och det var en vacker solnedgång minsann! Inte som i Key West, men det var fint!

Sammanfattningsvis kändes det kanske mest som att jag åkte massor bil och stannade kort på varje ställe men aldrig gjort något. Men detta är en av de bästa dagarna! Det var så vackert hela tiden att jag bara vill göra om den här dagen varje dag!!

/Rebecca




Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

lindhsusa.blogg.se

Vi åker till USA, följ med på vår resa! Och så fortsätter jag, vi kanske åker någon annan stans och under tiden blandas tankar, hem, vardag, mat, dryck och tårtbak på bloggen!

RSS 2.0